Varför känner jag mig så jäkla deppig?! Det måste bli ändring, detta är inte jag. Visst att det är vinter, det är mörkt och kallt, men det är inte en anledning till att säcka ihop. Jag måste ändra inställning, MÅSTE bli mer positiv, så som jag en gång var. Jag blir rädd. Trivs inte med att må såhär och det är fantamej synd om människorna i min närhet som ska behöva stå ut med mig. Nä, upp med hakan, skärp dig och se de positiva sakerna här i livet istället!

Ikväll är jag ensam. Det känns konstigt eftersom jag och mitt hjärta alltid brukar spendera helgen tillsammans. Nåja, inget att göra åt det. Idag har jag hunnit med en förmiddag i skolan, en runda på stan (ja idag också!), städat bilen, bakat och kollat film. Ska snart krypa ner i min sköna säng eftersom jag ska upp tidigt imorgon. Fyra timmars bilfärd med min älskade mammi väntar! Kan bli spännande! 

Fick nyss reda på att herrlaget och damlaget mest troligt ska ha en kick-off i februari, tur man har vänner som vidarbefodrar information. Utan facebook är man en utböling. Men vet ni, det är fruktansvärt skönt att inte veta vad varje person har för sig dagligen. Samtidigt är det lite tråkigt för man förlorar kontakten med många. Om jag vill ha tag i någon är det upp till mig att kontakta dem annars är det inte någon som hör av sig. Synd.

Nä, nu blir det sängen och filmmys.