Ja, som ni märker så kan jag inte sova i natt heller och då har jag ändå inte sovit under dagen. Jag kan inte komma till ro, det går verkligen inte. Det kryper i hela kroppen och jag känner mig rastlös. Det slutar alltid med att jag gråter i ren frustation. Jag blir så arg. Jag kommer aldrig orka köra upp till Kristanstad om jag inte får sova och ännu mindre orka sitta och lyssna på föreläsningar i sex timmar. Hur ska jag kunna hålla mig vaken?! Ska ju försöka ta mig hem efter det också. Det börjar ju bra det här, suck. Snacka om att man tappar suget på saker och ting.

Jag hoppas verkligen att jag kan få rätsida på det här under helgen. Nästa vecka är det nämligen skola varje dag och det går inte att missa något. Då känns det som att man hamnar back direkt. Intensivt nu vill jag lova.

Bröl.

Jag efterlyser här med min sömn. Jag har letat i varenda vrå, men kan ej hitta den. Jag har på alla möjliga sätt försökt att locka fram den ur sina gömmor men den vägrar komma fram. Sömn, jag saknar och behöver dig. Kom tillbaka till mig!